Hur kan jag vuxna människan vara rädd för ett sånt litet djur?

Det surrar till och sen visslar det till och jag är i trygghet, inne!

Ska nästa sommar bli lika plågsam som den förra sommaren!

Det kan tyckas lite ynkligt men en fobi är ett livshotande tillstånd när man drabbas. Något inne i ens undermedvetna styr alla dessa orealistiska handlingar och man flyr. Trots att hotet är en liten insekt på dryga två centimeter och jag är hela 170 centimeter. Skulle rimligt kunna klappa ner den i skoskaften eller till sällare jaktmarker. Faktum är att en geting kan vara dödligt giftig om man är allergiker eller mot förmodan blir stungen på fel ställe, som tungan.

Men vem äter getingar?

Inte ens fåglar vill kalasa på dom giftiga krypen.

Som terapi skaffade jag bin som min sambo vårdar ömt.

Dom finns där och kommer och vill lukta på mig ibland och visst, lukta en stund då men sen får det vara bra.

Jag står i alla fall stilla under lukt-akten!

Duktiga jag!

Plötsligt, hörs ett annat surr och alla inneboende instinkter vaknar.

Fly!!!!!!!!!!!

Tag 10 personer i klunga, ställ mig mitt i mitten och detta lilla flygande kryp vet precis var just jag är!

Märkligt!

Jag vill inte och kan inte slå ihjäl dom, så jag ber varje sommar att getingdrottningen ska hålla sina undersåtar från min gård. Utanför min tomtgräns gör det inget att dom finns.

Gör hon inte det så lovar jag också att dom inte lever över säsongen!

Ibland lyssnar hon på min bön men inte alltid!

Jag förstår dig som har en fobi av vilket slag som helst och jag skulle önska att jag blev av med min egen. En fobi som många skrattar åt och vägrar förstå för dom är så lyckligt lottade att dom har ingen fobi alls.

Skaffa dig en fobi och bli mer förstående!!!

Det är "jättekul"!